Musik
Recensenten gillar musiken på nya skivan Falleralla utom jag och tycker att jag är en röst som visan behöver! Det känns bra. All användning av cello på skivan får jag dock dementera på det bestämdaste, det är en kontrabas 🙂
Tidningen Visor/Viser är en flerspråkig tidning som ges ut i hela norden med reportage, recensioner etc. om just visor. Något för alla nördar, alltså.
Hej alla! I torsdags var jag i Stockholm på releasefest för Näckrosblommans land, en skiva med text och musik av Ulven Nilsson, arrad och framförd av bandet Skriet från Vildmarken. Jag drog alltså utsocknes en jobbdag för en kompis releasekonsert, Ulven hade ju redan gjort samma sak för mig i våras och jag hade väntat mycket länge på hans skiva, hört små smakprov då och då under ett par år. Dessutom kände jag mig som en del av det hela eftersom jag skrivit ett blåsarr till en låt och lagt gitarr på en annan.
Konserten var bra, det kom mycket folk och det var bra stämning med allsång på vissa låtar. Ulven har sin trogna publik, känns det som.
På vägen hem lyssnade jag på skivan i bilen, ett album i ordets rätta bemärkelse. Filosofiska texter som alla hör samman och berör på djupet. Ulvens röst som skiftar med låtarna; ibland mjuk, ibland påträngade och närmast skrämmande när han går in för sina roller. Man tror honom, den här varg-agitator-predikanten. Ett eget genreblandat men sammanhållet bandarrat musikaliskt sound, man vet att det kan bara vara Ulven och Skriet. Och Benny på Soundproof studios då, som spelade in.
Vill du höra en riktigt genomarbetad skiva med välskrivna sånger på svenska framförda med känsla och tydlighet kompat av ett band med en helt egen stil så måste du lyssna på Näckrosblommans land. Den som inte är gjord av sten lär fälla en tår.
Jo, jag var ju bara tvungen att säga det. Första festivalspelningen 2016 har kommit in, lö 27/2 på Göteborgs visfestival. Det ska bli roligt.
…behöver man något mer? Om en månad från och med idag ordnar jag en matiné med allt det där jag tycker bäst om, och det ska bli så roligt!
Joel Karlsson kommer att spela sina egna stycken för klassisk gitarr och framföra dikter av naturpoeten Bengt Hansson från fjällbyn Dorris. Ni som inte hört Joel spela behöver bara gå in på joelkarlsson.com och låna ett öra, så förstår ni att det här är mycket bra.
Jag kommer att spela mina visor, och det blir både sånt jag vet att ni gillar och sånt som ingen av er hört förr.
Skivor kommer att finnas till försäljning och fika finns det också för den som inte blir mätt på kultur allenast 😉
Syrran ringde mig idag och ville gärna höra en gammal låt jag skrev för länge sen, eftersom hon skulle på 1700-talsmaskerad, en med extra mycket blank syntet och fluffiga peruker.
Hon ville höra Kavaljeren, mitt bidrag till SMASK 2005 i Piteå.
Kavaljeren är vare sig perfekt eller strömlinjeformad, men jäkligt kul! En av ett litet antal låtar som kommit till på grund av mitt och syrrans kombinerade skämtlynne. Och inte minst av hennes sjuttonhundratalsintresse.
Det finns väldigt många intressanta frågeställningar här: hur hade det varit om E-type hade gillat spetsmanschetter istället för ringbrynjor? Hur hade det varit om den coola killen i musikvideon inte sjöng om brudar i bikini utan om nymfetter i korsetter? Och hur hade det varit om han faktiskt INTE blev dyrkad av refrängsångerskan eftersom det just kommit fram en annan kille (eller var det en tjej?) ur kulisserna som river av ett jättefränt solo på cembalo? Hur det hade varit om vi hade haft dansare som skuttade in enbart iklädda strutsfjädrar på strategiska platser funderade vi på ett tag eftersom vi hade sett det i en kostymfilm men vid närmare eftertanke ville vi inte besvära någon annan med den idén.
Då för tio år sen fick jag en ursäkt att lusläsa mozartpartitur, referenslyssna alldeles för mycket på eurodisco och skriva/orkestrera en salig blandning till låt med inte mindre än två härliga tonartshöjningar.
Samt det tvivelaktiga nöjet att sy ett rosa överdrag till primadonnans korsett!
Ni kan tro att det var jättekul att få iscensätta sånt kvalificerat trams. Tack syster för påminnelsen.
Om ni nu skulle undra vem denna syster är och vad hon gör så finns en länk till hennes tecknarsida här:
i det här sammanhanget är hon också en skicklig solfjädersmålare (om någon behöver ”en dos rokoko” ska ni alltså snacka med henne!)
Hej alla!
Snart är det dags att spela igen. I övermorgon lördag bär det av till södra Småland och visor vid Åsnen, och nästa helg spelar jag både fredag och lördag på Loftahammarsdagarna här i Västervikstrakten. Det blir mycket låtar från nya skivan Falleralla utom jag, förstås, men eftersom jag ska göra längre program på båda spelningarna så tänkte jag blanda med lite annat.
Rotade därför fram alla mina gamla demos, och slogs av hur otroligt mycket jag faktiskt har på lager som bara ligger och väntar på att bli spelat igen, kanske lite reviderat, kanske i nya musikaliska kläder. Jag blev väldigt glad att höra mitt 24-åriga jag igen, för att bara dra i med den yngsta versionen jag kunde hitta just idag. Jag har ju faktiskt en ännu äldre demo, men den är på kassett, tänk er det, barn 😉
Hursomhelst, jag gillar hennes energi, så jag hoppas kunna ta med mig lite av den ut!
Delar med mig av några gamla demoomslag:
Hej alla!
Här kommer en liten sammanfattning av det jag hunnit med i spelväg hittills under sommaren. Det började med allsång i Västervik, med fint väder, stor publik om sådär en 300 pers och trevliga kollegor.
Sen for jag till Åland med sångerskan Elin Lyth och spelade sjömansvisor, visklassiker och eget material på Ålands sjödagar i Mariehamn.
Där hade vi både regn och veteranbilskortege emot oss, men när det väl lugnat ner sig samlades mera folk, och vi kände oss uppskattade. Kvällen avslutades med folkmusik av Ambush och Skrömta, mkt bra. Vi trodde för ett ögonblick att Åland var raggarbilarnas förlorade paradis på jorden, men det visade sig att alla bilarna inte hörde hemma på ön. Festivalen ägde rum nere i hamnen, där dessa fina båtar låg:
Köra bil var något jag fick ägna mig mycket åt och härnäst skulle jag till Holmöns visfestival utanför Umeå. Där hade jag också tur med vädret och delade kväll med många fina artister. Spelade låtarna från nya skivan inför en publik på 1000 pers, största jag nånsin stått inför!
Fick höra Sven-Bertil Taube live för första gången och blev impad av artikulationen och känslouttrycket. Och samtidigt fanns det så många genrer inom genren här att det i sig var lite av grejen. Jojk med blues. Tonsatta svenska och norska dikter, Amerikansk folkmusik på svenska och ”Träsk” Ronny Eriksons nya musikgenre 🙂 Bara för att nämna några. Men det är så det ska vara med visan! Holmön var också speciell för den supersmidiga organisationen, det märktes verkligen att det det här var arrangörer och funktionärer med rutin. Alla var så vänliga och man kände sig mycket välkommen som artist! Bytte skivor mot skivor och diktböcker med flera kollegor och kände mig mycket rikare sen 🙂
Efter att vi alla spelat klart blev det lite öppen scen och allsång till tramporgel.
Västerbottenskuriren skrev välvilligt: ”Nanna Walderhaug fick publiken att förvandlas till en piratkör när hon framförde låten Pirater utan båt från hennes senaste album”. Vilket skulle bevisas i detta videoklipp från samma tidning där jag och publiken rajrajar förbi vid 00.20!
http://www.vk.se/play?video=1e7eeb29-a005-4004-9c6e-5e4623b3fecc
Inte så dumt till en början. Återkommer med mer efter augustis spelningar.
Nu börjar det snart bli dags att ge sig av!
I sommar spelar jag på dessa ställen, från sjön Åsnen i sydligaste Småland till Holmön utanför Umeå i norr. Det är mina låtar med sång och gitarr ni får höra om inget annat anges.
6/7 Allsång i stadsparken, Västervik Med Per Malmborg och Mats Molin. Kända gamla slagdängor ur allsångshäftet och en och annan ny slagdänga av eget märke.
18/7 Ålands Sjödagar. Med folk- och vissångerskan Elin Lyth, ett blandat program med sjömansvisor, min musik och Elins tolkningar av visklassiker (bl.a. Alf Hambe).
25/7 Holmöns Visfestival
7/8 Stockholm folk festival
22/8 Visor vid Åsnen
29/8 (el 30/8, exakt datum kommer) Loftahammarsutställningen
Idag kom LIRA äntligen i posten och jag kan tala om att det var en positiv recension av min nya skiva ”Falleralla utom jag” på sidan 91.
Eller vad sägs om:
”Texterna är fyndiga och självaste Cornelis Vreeswijk hade nog blivit avundsjuk”
”Alla fantaster av svensk musik med fokus på text har mycket att hämta här”
Jag är glad, nöjd och stolt!
Recensionen ligger inte på LIRAs webbsida än men ni kan läsa den i sin helhet under ”Press”.